En av mina kollegor verkar lida av ett kompulsivt beteende när det gäller att ställa frågor som verkar gripna ur tomma luften.
Vad har du för favoritfärg?
Har du varit till Jukkasjärvi någon gång?
Gillar du rotfruktsgratäng?
Vad heter din Pappa?
Har du haft sorkpest?
Frågor som dessa får jag stå ut med varje dag. Tyvärr verkar det som om det tvångsmässiga beteendet även innebär att personen ifråga måste gå laget runt, ingen får komma undan!
Man skulle kunna beskriva detta som en form av tics, vilket förmodligen inte är alltför långt ifrån sanningen då nämnda kollega även har en tendens att börja dagen med hälsningsfrasen "Hallå era hortyskar!"
Just denna fras verkar även fungera ypperligt när man kliver in i en lokal efter en frånvaro överstigande ett par minuter. Likaväl kan man använda det som en avskedsfras innan man lämnar sin arbetsplats, då den följaktligen lyder "Hej då! Era hortyskar!"
Som en parentes kan nämnas att kollegan är en blond, fd Jukkasjärvibo, av kvinnligt kön. Behöver jag säga att jag misstänker förlossningsskador?
Hetväggsbryderi på Semmeldagen
5 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar