Nu har jag äntligen kommit till insikt om varför jag överhuvudtaget startade den här bloggen. Svaret är ytterst enkelt, ren och skär självbevarelsedrift.
Man skulle kunna likna det vid en pyspunka i en ytterst arg, bitter och elak själ. En sån där som man måste pumpa hela tiden för att luften inte ska gå ur helt. Föreställ dig då ett konstant tillflöde av bitterhet så inser du snart vad som skulle hända om pyspunkan inte fanns.
Hetväggsbryderi på Semmeldagen
5 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar